Åttonde bidraget i Beas utmaning

Dagens bidrag blir en liten änglaskara jag hittade mallen till i Hela familjens hobbybok av Anne Vittorina Golinelli. Istället för en pärla som gloria gjorde jag en kontur av glitter längs de synliga delarna av mallen.

Så här ser den enkla mallen ut. Det enda som behöver göras är att klippa två jack och vika längs samma linjer, sedan är de klara att sättas ihop. Därför tar de ingen plats vid förvaring heller.

Femte och sjunde projektet I Beas utmaning

Länge har jag tänkt dekorera några glasburkar med text för att kunna ge bort julgodis i, men både färgen och burkarna har blivit liggandes.

Jag tog en vanlig liten marmeladburk och skrev god jul med en gloss touchpenna. Med en hjälptext i burken gick det rätt bra, även om de hamnade på lite olika höjd.


Sedan skulle jag måla dit två granar också. Detta gick väl åt pipsvängen mer eller mindre. I pipen var det en luftbubbla så när jag försökte få ut färgen så flög pipen all världens väg och jag hade grön färg på både tröjan, grejerna på bordet och golvet så det blev till att städa först. Tack och lov var den vattenlöslig.

Pipen hittade jag inte så det fick bli att måla med pensel. Mina målartalanger har väl aldrig varit något att skryta med, men det hade nog blivit snyggare om jag kunnat använda spetsen på pennan och bara göra konturer.

Igår kväll satte jag igång med ett litet virkprojekt.

Idag har jag sytt dit pärlor i varje picot på vingarna samt en gloria. Att få vingarna till att sitta snyggt var inte det lättaste då mönstret ju är diagonalt. Jag tror det får duga så här.

Mellan hopp och förtvivlan

Förkylningen börjar ta ut sin rätt, så inte ville jag gå upp ur sängen när pojkvännen var ledig idag och missarna sov gott i sängen (gammalt kort).

När jag väl kom till förskolan var jag hel slut i kroppen så jag insåg att det nog var dags att låta kroppen få vila sig fri från förkylningen. Däremot så hade jag bestämt att gå på jobbchansen vid tio så jag blev kvar till dess.

Det lustiga var att att ett av barnen bestämde sig för att vara doktor och jag fick ligga på mattan eftersom jag hade feber tyckte han. Nåde mig om jag började resa på mig eller flytta på det genomskinliga tyget han lagt över mig. Problemet var bara att orka ta sig upp när jag väl skulle gå.

Sedan har jag varit på banken och försäkringskassan och bråkat. Jag kollade en extra gång på meddelandet från f-kassan idag. Det visade sig att pengarna gått in på ett konto jag inte använt aktivt på tio år. Bra, tänkte jag då kan jag i alla fall föra över pengarna på banken, tänkte jag glad i hågen när jag insett att jag hade mer pengar att vänta än jag trodde. När jag kom till banken visade det sig att det var ju det kontot jag avslutade i våras, så nu befinner sig mina pengar i cyberrymden och räkningarna måste betalas. Jippie.

Bara att traska vidare till f-kassan då bankkvinnan inte kunde lägga in mitt nuvarande kontonummer. Väl där kunde de ju inte göra något, men de lämnade ettt meddelande till personen som hade hand om aktivitetsstödet som skulle höra av sig någon gång. Inte har jag hört något idag i alla fall, ändå skrev de att det var akut.

Nu har jag i alla fall lämnat in ett nytt banknummer till dem, men det brevet måste gå till inläsningscentralen i tjotahejti först. Sedan får jag räkna med att det tar en vecka där och 2 gånger 2 bankdagar att få pengar tillbaks till f-kassan, för att de sedan ska kunna betala ut det på rätt konto. Så vid lucia har jag kanske ordnat upp ekonomin igen. Återstår att se om jag kan låna av brorsan som nog använder internetbanken och därmed betala räkningarna i tid.

Problemet är ju att de tagit bort raden med kontonummer på de blanketter man lämnar in regelbundet till f-kassan och det är inte så lätt att minnas var de betalade in pengarna senast för typ fem år sedan när jag använt ett annat till lönen de senaste tio åren.

Jaja, allt ordnar väl sig till slut, men det är jobbigt när det pågår. Nu vill jag bli frisk också så jag orkar städa och adventspynta.

Vilken dag ...

Det började redan igår med att internet totalstrejkade. Jag och mitt mobila bredbrand från Telenor har länge varit oense. Alltsom oftast när jag trycker på Telenors ikon hänger sig hela datorn och jag har inte tid att vänta en halvtimma för att se om det förändras. Control alt delete fungerar aldrig heller i det läget, så det är till att hålla inne påknappen tillräckligt länge för att både lyckas stänga av den och helst starta upp den igen i rimlig tid. Dessutom hade min brandvägg lagt ner och då går det inte starta internet utan att starta om datorn ... Så till slut gav jag upp efter tre försök när jag inte ens fick några pinnar. När jag väl kommer in har jag problem med bloggsidor som inte kan visas ...

Sedan fick jag ett brev om att mitt autogiro inte medgivits hos Telenor (det kom igår, men öppnades imorse), vilket gjorde mig skitsur. Det har tagit 16 dagar att få det via Skattemyndigheten .... Tydligen går det inte ha autogiro kopplat till kontot där man betalar räkningarna via internetbanken. Suck!

Pengarna för aktivitetsstödet hade inte kommit in på morgonen, vilket gjorde mig rejält nervös över hur jag skulle kunna betala räkningarna den här månaden. CSN är ju inte nådiga med förseningar. I vanliga fall betalar jag dem alltid en månad före, men nu som arbetslös hade jag inte pengar över till det.

Dessutom fick jag ett no reply-svar från arbetsgivaren jag varit på intervju hos i tisdags, ivägskickat klockan sex på morgonen utan referensnummer. Jag skulle fått svar från dem igår, så det gjorde mig inte särskilt glad då jag inte visst vilket jobb det handlade om.

Dessutom behövde jag redovisa de jobb jag sökt för arbetsförmedlingen, så det var ingen bra start på dagen. Tack och lov sa kollegan hallå och inte god morgon för det var ingen GOD morgon.

Så idag har jag varit på af. Det gick riktigt bra och tack och lov hade jag samma vänliga kvinna som sist, annars brukar jag alltid få nån sur kommentar om varför jag inte jobbar som lärare som jag är utbildad till. Vad de tydligen inte verkar förstå är att det finns en mycket tragisk anledning. De jobbiga erfarenheter jag fick i ett tidigare ovälkomnande arbetslag med en mesig rektor som inte vågade stå för för vad de/hon gjorde varken då eller ett år senare är något jag får lida för fortfarande. Jag har inte skadat, misshandlat eller sexuellt trakasserat något barn eller vuxen, men är i den kommunen dömd på samma villkor. Dessa jobbiga erfarenheter gör att jag hellre arbetar i förskolan, där jag inte behöver smutskastas av mina närmsta kollegor, men då i annan kommun eller i privat regi.

Sedan fick jag gå hem något tidigare från praktiken för att se om pengarna verkligen kommit eller om jag skulle behöva ta en dust med försäkringskassan också. Tack och lov hade de det. Sedan var det bara att ringa arbetsgivaren som gav mig ett dystert svar även om jag var hjärtligt välkommen i fortsättningen. Jag hade verkligen behövt ett normalbetalt jobb nu. Jag trivs jättebra på praktiken, men det ger ju inga pengar över, snarare får man leva snålt som sjuttan på aktivitetstöd/a-kassa även om jag gör ett fullgott jobb.

Därefter dags att bråka med Telenor där personen försvann när han skulle ta reda på en uppgift. Sedan hade de aldrig varit med om mina problem med att datorn hänger sig, så nu behöver jag tydligen installera om skiten. Tack och lov plockade de bort säkerhetspaketet som de troligtvis bara aviserat som sms på datorn utan att tillfråga mig. Fult trick som kostade 39 kr per månad. Dessa sms hade jag aldrig sett om jag inte anmält autogiro via mina sidor. Snacka om dålig information. Vi får se om det blir bättre. Jobbsökarwebben offentliga jobb kan jag inte ens använda hemma hos mig.

Nu ska jag väl försöka lägga det jobbiga bakom mig och vila en stund innan pojkvännen kommer och lagar mat innan vi ska på kören. Sedan måste jag söka fler jobb ikväll. Vi får se om det blir något pyssel som jag hellre sysslar med.

Fjärde och sjätte projektet i Beas utmaning

På julmarknaden fick jag lite inspiration, som väckte pyssellust senare på kvällskvisten. Det resulterade i att cernitleran åkte fram och i dag har en tomte, en stjärna och två hjärtan härdats i ugnen. Resultatet blev väl lite blandat, men det var många år sedan jag jobbade med lera och gjorde kycklingar och fjärilar.

Det andra hjärtanet fick pryda en flaska som jag ska ge bort.
Tomten provade jag att hänga runt halsen. Luvan blev lite oregelbunden som synes.

Ska det bli snyggt får jag nog platta till baksidan lite istället för undersidan eller också får han bli en bordsdekoration istället.

Efter vaccinationssprutan ikväll virkade jag en stjärna/snökristall ur boken Glad Jul. Det gick rätt fort att få till dessa fem varv.
Mitt femte projekt glömde jag fota så det får vänta tills imorgon. Det sista på min hylla skulle jag fixat ikväll, men det strandade på att jag inte hittade min skruvpåse från IKEA. Jag undrar var jag la den när jag tog fram de andra skruvarna ...

Tack och lov att jag bestämde mig för att åka och ställa mig i kön för vacccination efter jag kom hem från intervjun i Nässjö ikväll. Om det blir ännu en intervju får jag veta imorgon.

Precis som sist när jag gick fel vecka var det lång kö, men nu var det mest barnfamiljer. Ut i kön kom en kvinna från Röda Korset som delade ut nummerlappar till alla vuxna och familjer med barn över 13. Vi fick helt enkelt en egen kö, som slutade strax utanför dörren, så knappt 40 minuter senare hade jag fått min spruta. Det känns bra eftersom de för en stund sedan meddelade på tv att vaccinet var försenat och att morgondagens vaccination skulle ställas in. Däremot tyckte jag väldigt synd om alla små barn som nog fick vänta i evigheter. Man kan ju undra om några fick gå hem med ogjort ärende.

Julmarknad i Sandhem

Idag har vi tagit bilen till Sandhem för att gå på julmarknad. Egentligen var jag väl inte jättesugen efter gårdagens feber, men det var ju sista chansen och det är inte så ofta mina föräldrar är på närmare håll.

Här står de och säljer potatis, lök, jordärtskockor, flädersaft och marmelad samt kransar, mossa och sperveneker. Två gröna julbockar står också i förgrunden, men det hann bli för mörkt innan de hann förevigades.

Inomhus var det en del knallar med diverse pyssel till försäljning i form av tomtar, brickor, smycken mm. På nedre plan såldes ostar, korvar och jättegoda tryfflar. För säkerhets skull höll jag hårt i plånboken då jag inte får handla för mycket, men lite inspiration tror jag ändå att jag fick med mig hem även om jag inspireras mer av vitt pynt än det tomteröda just nu.

När vi tittat igenom alla stånd tog vi en titt på utställningen Våra förfäders fantasivärld. Här finns figurer och målningar av vättar, näcken, lindormen, troll, spöken, skogsfrun med flera. Tyvärr hade jag varken laddat eller tömt kameran tillräckligt, men här kommer två kontraster.

Först jättarna som verkligen var jättestora.

Lite mindre är vättarna.

Så mycket ro i kroppen att läsa alla beskrivningar hade jag inte, så det är ju rätt komiskt att jag ser grodan först när jag kommer hem.
Av mina föräldrar fick vi var sin krans innan vi begav oss hem, men de får visas när jag kan fota i dagsljus.

Annars har jag ägnat dagen åt att prata med en vän, läsa och söka några jobb på websiten offentliga jobb som jag inte lyckats få fason på hemma.

Igår fick jag lite överskottsenergi på kvällen och tog tag i ett av helgens projekt; att få ordning i två av pojkvännens kyffen. Tyvärr räckte energin bara till den ungefär kvadratmeterstora skrubben i anslutning till sovrummet. Det gick rätt snabbt och inspirationen kom till att inreda denna vrå till en pysselhörna där jag kan ha pojkvännens symaskin och mina inrednings- och trädgårdstidningar som jag tagit dit.

Så här såg det ut innan pojkvännen fick ta över och riva alla hyllor och sladdar. Nu längtar jag bara efter vit färg och nytt golv. Det positiva var också att det satt likadana lister här som i sovrummet där det har fattats en bit bakom sängen. Även om han jobbar som hyvelmästare så har han inte lyckats få till likadana.

Nu ska jag njuta av kvällen innan jag kryper ner i en nybäddad säng.

Ha en fortsatt trevlig helg!

Andra och tredje projektet i Beas utmaning

Idag skiner solen och jag längtar ut, men jag är helt slut i kroppen och orkar nog inte vara ute någon längre stund tyvärr. Det är ju så surt när man inte har energi att njuta av det ljus som någon enstaka gång ges. De här barnbacillerna börjar ta knäcken på mig. Nästa vecka vill jag ju vara frisk nog att kunna ta sprutan. Nog längtat.

Detta projekt var färdigmålat redan i början av veckan, men krävde lite ljus för att kunna fotograferas.
Innan jag känner mig helt klar behöver jag nog hitta ett par vinkeljärn hemma hos pojkvännen för att lyktan ska stå säkert. Nästa steg är att fixa ett mer adventsbetonat arrangemang. Frågan är om jag ska ha ett mellanstag också för att lätta upp intrycket lite. Pojkvännen tyckte det såg ut som Musse Pigg-fötter. Vad tycker ni?

Hela projektet började med att jag ville att lyktan skulle synas lite mer. I samma veva hittade jag delar av ett gammalt datorbord i grovsoprummet. Brädbitarna är kvar sedan ett tidigare byggprojekt hemma hos mig.

Med tanke på skivans kvalité så ville jag inte skruva i den så två yoggikorkar fick tjänstgöra. Tyvärr är de några millimeter för höga så det blev inte helt stabilt, därför ska jag hitta två vinkeljärn eller en bit av ett buntband i metall för att staga upp. Frågan är om jag får godkänt av Bea då ...

Så här blev resultatet utan växter.

Mitt andra projekt i veckan var att sy en påse så jag lättare hittar mina ljuslyktor som är lite skrymmande. I jullådorna får de inte plats, så därför har de hamnat i en påse i klädkammaren. Visst små plastpåsar är praktiska, men inte särskilt snygga eller lätta att hitta.

Jag var lite lat och orkade inte lära mig byta undertråd på pojkvännens symaskin så det blev vita sömmar.

Att byta till raksöm glömde jag, men det syns knapp när snodden kom dit.

Ett annat projekt är nästan klart, men jag har inte bestämt hur det ska dekoreras än.

Jag älskar böcker

Under de senaste månaderna har jag plöjt igenom många trädgårdsböcker. Första gången är jag så nyfiken att jag läser dem fortare än kvickt, andra gången försöker jag anteckna namnen på vackra växter, deras skötselråd och annat matnyttigt.

Den här boken gav kanske inte den sortens information, men det är en oerhört mysig bok om vackra radhusträdgårdar, deras historia och framväxt. Det som gör den mer inspirerande är att den innehåller porträtt av människor som brinner för sina trädgårdar, så det känns nästan som att man får följa med in i grönskan. Genomgående så har den vackra bilder att inspireras av.

I trädgårdarna finns det många olika klematisar, grässorter, stenanläggningar och buxbom. För min del finns det mycket att drömma om när jag lärt mig mer om olika växter och lättare kan planera trädgården i sin helhet. Just nu handlar det mer om att jobba med små ytor i taget även om jag försöker ha ett helhetstänk också.

Ett sådant här staket skulle jag vilja ha. Dessutom har det ju så snygg avslutning.
Det här cirkeln är som en vacker liten tavla, men är ju titthålet i ett plank som utgör blickfånget in i en trädgård.

Till sist måste jag visa en av mina penséer som jag var på väg att slänga. Nu får den faktiskt fortsätta frodas på fönsterbrädan.

Ett litet tips önskas. Finns det något sätt att undvika att få blixten mitt i bilden när dagsljuset är för dåligt?

Jag är så nöjd!

Det var länge sedan jag köpte min silikonform, men nu har den äntligen kommit till användning och jag är så nöjd.
Det här är resultatet av första användningen. Visst blev det mycket snyggare med kokosparfaiten serverad så här än i en vanlig blå degbunke! Till parfaiten serverade jag skivad annanas och After Eight.

Till huvudrätt bjöds det på ugnsbakade klyftor och bitar av potatis, morötter, rödlök och jordärtskocka blandat med olivolja och mycket timjan. Jordärtskockorna var heller inte så tokiga även om jag inte har ätit det förut.

Vad vi skulle ha till var länge en svår nöt att knäcka, men wallenbergarna gjorde sig utmärkt till. Pojkvännen är ju knusslig med lamm så han fick göra vanliga hemmagjorda hamburgare också. Som tillbehör hade vi hemgjord tsatsiki och tomatsalsa. Det blev riktigt mumsigt och verkade uppskattas av vårt kompispar som hälsade på också.

Jag hoppas att de inte blev uttråkade av vandringen i trädgården och pojkvännens rundvisning av huset med påpekande om allt han gjort. För oss blev det en trevlig kväll i alla fall.

Oftast har vi varit trötta på lördagkvällarna när mörkret faller efter att ha jobbat i trädgården hela dan så det var kul med lite umgänge som omväxling. Som tur är finns det ju inte lika mycket som måste göras längre utan mer tid kan läggas på umgänge med vänner och inomhuspyssel.

Mysiga förändrigar

Äntligen har jag fått upp min vajer så mitt vardagsrum kan kännas mer avgränsat. Välkommen in!

Tyvärr är det väl allt för sällan som det ser så här uppsnyggat ut, men det är ju ändå då jag mår som bäst och tycker det är underbart att ligga i soffan och njuta av en god bok eller bjuda in en vän. Filten brukar ju kana så fort man sätter sig, men jag gillar ändå att ha något som bryter av.

Sedan var det hög tid att få upp gardinerna nu när mitt vackra träd har tappat alla bladen så ser det rätt trist ut ute. Frågan var bara hur de skulle hänga nu när jag hade två längder kvar istället för fyra.

Sedan kortet togs har de hamnat på sidorna eftersom det blev för mörkt, så nu blir det att ta en ny tur till IKEA och hoppas att de finns kvar.

Kuddarna är verkligen en favorit även om de lätt får vattenfläckar när vattnet lyckas rinna över kanten på krukfaten.

På soffbordet tänder jag gärna ljus, men det blir mest när det kommer någon på besök.

I ena hörnet står mina omplanterade amaryllisar. Frågan är om de borde förvaras mörkt för att få en nystart? Jag har ju missat att ha dem på grönbete i sommar ...

Så här ser vardagsrummet ut sett från arbetsdelen. Längs den icke visade väggen döljer sig naturligtvis en tv och lite bokhyllor.

Jag antar Beas novemberutmaning

Några kvällar den senaste veckan har jag roat mig med att spana in Beas sida och titta på alla länkade arbeten som produceras under hennes novemberutmaning. Alla har vi väl projekt liggandes, men det gäller ju att ha motivation och tid att sätta igång. Egentligen var väl tanken att sova en stund efter jobbet ....

... istället blev det att jag tog tag i ett av mina tänkta projekt.

För ett tag sedan städade jag undan sommarkläderna. En del hamnar i märkta lådor medan de korta strumporna hamnade i en tygpåse. Hur lätt är det att hitta dem sedan?

Men nu har jag gjort min första strumpa av en överbliven bit tyg som jag haft som gardiner för flera år sedan. Gerbera heter tyget.

Med första sommarstrumporna på plats insåg jag att det behövdes en till, så nu har de mörka en påse och de ljusa en annan. Nu ska jag bara ha en krok i klädkammaren också.

Den late använder sig av ett färdigt mönster i form av en julstrumpa. Denna får dock finna sig i att återvända till garderoben fram till lucia.

Nu ska jag återvända till strykjärnet. Jag har äntligen fått hjälp att sätta upp en gardinstång framför en av mina fula dörrar så nu ska tyget strykas innan jag blir nöjd.

Ett ryck

Att hålla ordning i klädkammaren är väl inte min starka sida precis. Dessutom är jag bra på att plocka ut lådor därifrån i tron om att jag kommer sortera innehållet. Med tanke på att jag slutade som klasslärare i samma veva som jag flyttade så blev det en hel del som bara plockades ner. Med tiden har väl en del kommit på plats, men jag har fortfarande flera lådor som står. Att jag är ekorre gör väl inte saken bättre ... Mycket ska sorteras, in i pärmar, pysslas klart eller slängas.

Men nu var jag trött på lådan i vardagsrummet, men för att ställa tillbaks den var jag tvungen att lyfta på lite annat innan jag upptäckte att lådan i botten var sönder. Den råkade innehålla mina sångböcker som faktiskt hade en tänkt plats. Sagt och gjort rensade jag hyllan och snyggade till, så nu är jag riktigt nöjd. Visst kupan ligger där och skräpar, men den går ju inte använda med en lång lågenergilampa i.


Sedan hittade jag lite gamla tavlor jag köpt billigt på ÖB så de fick faktiskt pryda väggen som är ful som annars borde spacklas och målas om. Med tanke på att jag bor i hyresrätt så vet jag inte om det är någon idé, frågan är ju hur länge jag kommer att bo här och såå ofta är jag inte i klädkammaren. De flesta jobbarkläderna ligger i byrån i sovrummet.

Visst är de småsöta?

Tack vare omflyttningen så kom också denna härliga matta fram. Jag gillar Nalle Puh, även om jag är vuxen.

Varför är gräset grönare ... ?

Varje gång jag kommer hem tittar jag längtansfullt bort mot grannens entré. Det ser så inbjudande ut. Visst, hade jag fått bestämma så hade jag tillfört någon växt också, men nu vet jag ju att grannen själv påstår sig vara dålig på att vattna.


Hos mig finns det väl visserligen färggranna inslag, men det är väl plottrigt. Min älskade gamla cykel har jag inte ens lyckats slänga. Kanske kan man spara den och ha blommor i cykelkorgar ... det ser ju så fint ut hos andra ...

Vad gäller växterna har jag ändå försökt flytta om för att det inte ska se alltför belamrat ut vid första ögonkastet, även om det är det. Fråga mig inte hur många jordgubbsutlöpare som väntar på odlingsbäddar till våren. Mina två klematisar ser inte roliga ut, kanske var det ett dåligt reaköp. Dessutom längtar jag efter höstplanteringar med ljung och enar. Jag som inte ens borde tänka tanken på att handla. Suck. Eventuellt blir det en hemmasnickrad hylla i helgen som kanske lyfter lite. Nog med gnäll.
Däremot kunde jag inte låta bli denna underbara lykta på ÖB. Där fick dock pojkvännen betala, men å andra sidan handlade jag en hel del saker till honom i somras/höstas så det går nog jämt upp till slut.

Inne har det däremot fixas lite fint, men det får bli en annan gång.