Nyårsfirandet inleds

Varje nyårsafton brukar jag ha föresatsen att inleda det nya året i ett städat hem. Då vill jag ha det nydiskat, dammsuget och svabbat och allmänt snyggt och prydligt såklart. Tyvärr får jag lika svårt att uppfylla det varje år.

Min ena säng står fortfarande kvar i vardagsrummet efter att vi oväntat fick en vän på övernattning när bussarna inte gick som hon tänkt sig från stan häromdan. Det var ju bara trevligt, men därifrån att komma tillbaks till ordning igen är ju en annan femma. Som tur är det ju julpyntat, så det ser okej ut på vissa håll, som i köket där maten skulle intas.


Denna ljuslykta fick jag i födelsedagspresent av en vän som var med på första julfikan. Om det inte vore för snöflingorna så kunde den ju få sitta uppe året runt, men nu får den väl vara kvar till februari mars någon gång.


Annars tillbringades dagen med att skaffa ett nytt minneskort för en del av julklappspengarna så jag slipper hålla på att plocka bort bilder för jämnan. Vissa vill jag ju faktiskt ka kvar i kameran, eftersom den är ju med, men det är ju inte hela arkivet.

Tanken var ju att bara snabbt in och handla det för att lika snabbt sticka in på Maxi och handla det sista till maten för att få mesta möjliga tid hemma. Tyvärr var ju inte pojkvännen av samma åsikt utan skulle titta på både det ena och andra när jag bara ville snabbt därifrån och följde honom hack i häl. Han har en tendens att försvinna annars. Förslaget om en tur på IKEA röstades definitivt ner.

Medan han åkte hem en sväng stack jag iväg och pantade burkar i närmaste affär så jag också kunde köpa en Allt om trädgård att njuta av på nyårsdagen, men det gick ju fullständigt åt pipan, efter tre försök gav jag upp.

När N sedan ringde att han skulle åka igen var jag på väg att sprätta en söm i klänningen för att fixa en slits så den var mer dansvänlig. Detta behov hade jag inte för typ tio år sedan då den användes när jag tog examen. Ja ja, det blev till att sätta igång med maten istället.


Som tur var fick jag assistans med huvudrätten som blev Baconlindad kyckling med balsamsås och pommes chatêu medan jag fixade chokladmousse med kesella till efterrätten.


Det blev riktigt lyckat. Tack Marie med bloggen Hem & Harmoni för tipset. Dock fanns det ingen vit choklad så det fick bli den ljusa istället. Dessutom är ju jag ingen chokladfantast så det fick bli Kesella vanilj om jag behövde göra egen dessert mixad med bär istället, men det blev riktigt bra ändå, men säkert godare med vit choklad.

Sedan blev det i all hast att sätta igång med klänningen. Tro inte att en nyare symaskin var mer behjälplig. Efter två försök utan att ens komma en millimeter gav jag upp och fick sy för hand istället. En halvtimma innan planerad avfärd var jag äntligen klar. Tanken var ju att jag skulle hittat något nytt dagen innan ... men den gröna klänningen med "sammetslook" fick duga gott. Med blomklämmor i håret och lite glitter blev det festligt ändå efter en snabb tur i duschen.

Att kompisen som skulle få åka med oss hade dålig koll på bussarna gav bara mig lite mer tid vid spegeln och vi kom nog i hyfsad tid ändå. Med åren har jag lärt mig att bestämma avresetid med lite marginal, även om den kvarten sällan brukar hjälpa mig ...

Pojkvännen satt i arbete

Under hela tiden jag har varit tillsammans med pojkvännen har jag irriterat mig på denna otympliga tv-möbel som syns i bakgrunden med en hylldel på var sida om tv´n. Allt vore väl frid och fröjd om det bara fanns hela väggar så den var flyttbar, istället har den begränsat möjligheterna att möblera detta rum så det är en stor yta som inte nyttjas.


Detta har länge varit ett samtalsämne, eftersom jag alltid har tyckt att hans använda bottenyta i huset är betydligt mindre än min lägenhet som dock är 10 kvadratmeter mindre. Nu har han klargjort sina funderingar om att ändra taket på vinden, där vi har pyramidtak idag, till att höja gavlarna för att få samma takhöjd längs nocken utmed hela huset. På så vis kan vi skapa 2-3 rum till, även om det blir något begränsat av snedtaket.

Därmed föddes min tanke om att det nuvarande sovrummet kunde göras om till två för att jag ska kunna ha ett som arbetsrum och N´s son kan få ett eget tillhåll även om han inte är här så ofta. Då kom N på att vi kunde minska ner sovrummet med en meter för att få större yta i vardagsrummet med plats för en matsalsdel, vid behov åtminstone. Idag känns huset rätt ogästvänligt.

Sagt och gjort, i måndags (för två dagar sedan) började N riva väggen mot sovrummet. Utanpå bräderna fanns någon form av vit skiva av fibermaterial från 30-talet.

Det går definitivt inte klaga på väggarnas hållfasthet och materialets tjocklek, 25 millimeters slätspont.

Igår började det nya regelverket byggas. Tanken är att behålla de gamla skjutdörrarna, men med utanpåliggande beslag, då de gamla börjar bli dåliga.

Med tanke på att fröken inte vill bo i byggdamm hur länge som helst så blev det en tur till Nässjö för att handla gipsskivor som började sättas upp igår kväll.

Idag sattes de sista bitarna på plats och spacklingen är påbörjad. Väggen mot vardagsrummet får vara kvar tills ekonomin tillåter nya golv och tak samt omtapetsering. För min del hade det räckt med tapeterna ...

Visst kan jag vara en slavdrivare, men jag har fått hjälpa till med att bära ut fiberskivorna och slätsponten samt hålla reglar och bära gipsskivor samtidigt som jag försökt komma någon vart med mina uppgifter i företagsekonomi, så jag har inte legat på latsidan även om det kanske låter så.

Bästa presenten var att vi hittade två hela rullar med tapet på vinden så snart kan draken flytta in i sin håla. Ja, det är N´s smeknamn på rummet, så i julklapp fick han röda satänglakan med drakar på.

Den dag det blir två rum får vi väl tapetsera om i ljusare färger.

Desperat frukostjägare

Medan vi passade på att duka till frukost idag så var Izidor tydligen törstig. Naturligtvis finns det en vattenskål på golvet, men vem har sagt att man ska välja den smidigaste lösningen?
Gullan väljer att dricka ur skålen med flytande doftljus, inte konstigt då att vattnet försvinner därur. Och Izidor kör med sin metod.


Och är man töstig så får man ju försöka igen!

Dessutom var nog husses ostmacka väldigt intressant, så Izidor började verkligen sniffa och husse är ju av den retsamma sorten.
Till slut fick Izidor en egen ostbit på golvet.

Med mycket möda och stort besvär ...

Nä, det har varken varit det ena eller det andra. Det har bara tagit enorm tid för mig att bli klar, d v s från att få en award till att skicka den vidare genom en kommentar på era bloggar. Jag började som sagt en dag för att fortsätta en annan och sedan hamnade inlägget på första datumet, vilket jag inte hade räknat med, men nu börjar jag komma ikapp livet och har även lämnat kommentarer hos er. Jag hoppas de kan glädja även i efterhand.

Vill du se vilka bloggar som var relativt nyss tillagda av mig då så läs här.

Älskade amaryllisar

Minst en blommande amaryllis hör till mina traditioner sedan jag fick en med blomsterbud väldigt överraskande när jag fyllde 25. Sedan har jag köpt eller fått en varje år. I år har det blivit riktigt många.

Först hittade jag en lite skadad lök för 25 kr på torget som jag lät torka till innan jag satte den i jord, då visste jag ju inte ens om den skulle klara sig. Förhoppningen var ju att den skulle blomma till födelsedagen 6 dagar innan jul. Därmed blev det gissningstävlan mellan mig och pojkvännen. Jag gissade nog på senast julafton medan N var pessimistisk och inte trodde det skulle bli förrän den 28. Dessutom trodde han att den jag fått av honom i födelsedagspresent skulle blomma före min.

Men tji fick han. Dagen innan julafton syntes den första klockan på min planterade och sedan har ytterligare två klockor slagit ut.


Denna fick jag i födelsedagspresent. Jag gillar arrangemanget med den fina ängeln och en murgröna, men den har fortfarande inte slagit ut.

På juldagen såg det ut som att det snart var dags ...
... och nu är det nog nära. Sorten verkar ha smeknamnet Rock ´n roll.

En tredje fick jag av mamma på julafton, men den dröjer nog lite till.

En annan fin blombukett fick jag av mina snälla kollegor på arbetspraktiken i födelsedags- och avslutningspresent.

Tyvärr är den svårfotograferad, men jag hoppas ni ser lite av blomsterprakten ändå.

Dessutom fick jag två biobiljetter så nu får jag väl se till att komma iväg på någon mysig film.

Julklappsjakt á la skattkarta

Hur man ska fira julen är alltid ett dilemma när man har familjerna en 10-20 mil bort. En sak är då säker och det är att jag inte vill åka bil en stor del av julafton, så pojkvännen fick välja mellan julafton och annandagen som är viktiga dagar i hans familj. I min familj har vi firat jul en dag de senaste 10 åren typ, men det har varierat vilken av de tre juldagarna det har blivit.

Lösningen på dilemmat i år blev att vi åkte den dag N´s son A kunde få följa med utan att bryta hans traditioner, så på förmiddagen på annandagen lämnade vi Vättern och åkte 4 mil för att hämta upp sonen. Där möttes vi av ett helt annat vinterlandskap än i stan, så det blev till att skotta för brevbäraren först.


Väl i Falkenberg firade vi N´s bror som fyllde 31. Det blev en present från Olja och vinäger som förhoppningsvis kommer till användning. Deras son fick en liten hund i julklapp, som verkade gå väl hem även om han blivit skrämd av tomten.


Med tanke på dess söthet blev det en till mig själv också. Även ekorrarna tillhör årets nyheter. Lyktan vann jag i julklappsleken på jobbet, den ger helt underbara skuggor.

Efter smörgåstårta och kaka blev det julmat hos N´s mamma. Sonen väntade nog otåligt på julklapparna.

Med tanke på hans kommentarer förra helgen om vilket lego han önskat sig i år på födelsedagen och till jul samt även vad han önskade de kommande båda dagarna med en självklarhet att han skulle få det, så ville vi retas lite. Vid paketutdelningen fick han ett spel och lakan med stjärnbilder av mig samt ett kuvert av N. Det var nog inte riktigt vad han tänkt då han önskade sig ett sjörövarskepp i lego.

I kuvertet låg en ...

... skattkarta!!! Enda haken var att paketen skulle tas i nummerordning. Därefter letades det febrilt överallt. En del paket var lurigt gömda och han höll på att utrymma hela städskåpet i jakten.

Alla paket var inte så lätta att finna


och jag tror inte han lyckades lista ut vad det var förrän det sista hittades, då var glädjen däremot stor.

Sedan var det en ivrig paketöppnare som dock verkade ha lika roligt med förpackningsmaterialet.

Efter några timmars arbete i två dagar var skeppet färdigbyggt, men jag glömde ta kort på det. På vägen hem envisades han med att ha det i knät, även om vi förvarnade om han kunde tappa bort bitar ... vilket väl också skedde.

Innan hemresan gjorde vi ett besök på Skrea strand. Här var det rätt kallt och blåsigt, men snön var ett minne blott.


Jag och A passade på att plocka snäckor på stranden. Visst blev man lite blöt om vantarna, men det fick det vara värt. Jag hittade mest de vanliga snäckorna medan A hittade några avlånga som N kallade Strandmaskar.

En bloggares julklapp

Hihi, det känns som jag fått ytterligare en julklapp genom era flitiga besök. Det har varit med spänning jag har inväntat stunden då jag skulle uppnå den 500:e unika besökaren. Extra kul känns det ju att det blir exakt fyra månader efter jag installerade besöksräknaren och då är det nog inte många missade besök som skulle registrerats dessförinnan. Jag minns fortfarande hur jag i början nyfiket följde siffrorna gång för gång jag var inne.

Dessutom är det ju en härlig gåva jag att mötas av era vänliga ord, uppmuntrande och lärorika kommentarer. Nu hoppas jag på ännu ett härligt bloggår, även om det gamla inte ens är slut.

Nu längtar jag efter våren även om jag gillar vintern med snö och lite kyla också. Jag kanske också borde se till att få en katalog från Impecta, så jag kan fortsätta drömma.

Ett stort tack till alla härliga medbloggerskor, både kvinnliga och manliga förståss, som lyser upp mina dagar med härliga bilder, texter och kommentarer!